by • 2 mars, 2015 • ArtiklarComments (24)1364

Teknologi, magi och den nya vidskepligheten

En tvättboll, tvättvärldens motsvarighet till homeopatisk medicin, är på banan att bli 250% finansierad på Kickstarter. I Silicon Valley har sex av tolv dagis där anställda vid kända teknikföretag har sina barn, en vaccinationsgrad under genomsnittet. Människor är skeptiska till GMO, något som har räddat stora delar av världen från svält, trots att majoriteten missuppfattat vad det är (eller i värsta fall inte ens vet vad de säger nej till). ”Naturlig” är ett ord som återkommer som argument för en bättre vara eller ingrediens både från konsumenter och tillverkare.

Det här kommer i en tid när vi egentligen borde vara på väg in i ett slags Andra Upplysningen. Traditionella religioner har en stadigt nedåtgående trend, och antalet människor som inte anser sig tillhöra någon av de stora religionerna har aldrig varit så högt. Vi har tillgång till all världens kunskap i våra fickor.

Så varför är vi där vi är?

Jag tror att det handlar om en kombination av flera saker.

Det är dels en spirituell och intellektuell kris. I en värld där ateism, humanism och vetenskap är det som prisas blir till och med sökande efter spiritualitet något tabubelagt. Det som inte kan mätas, vägas och ledas i bevis blir automatiskt flummigt och förpassat till samma fack som humbug som ”kreationism”, ”homeopati” och ”elallergi”.

I de flesta fall handlar det om människor (som ofta även drabbats av kunskapsarrogans) som i sin egen osäkerhet och okunnighet attackerar andra som ”dumma(re)” eller ”okunniga(re)”. Ett bra exempel är ateister, som på bästa politiker-manér plockar enkla poänger bland likasinnade genom kräva ansvar för dessa från människor med en tro.

Även organisationer som normalt är balanserade halkar snett ibland. Vetenskap och Folkbildning postade denna video på sin Facebooksida (jag tror att den sedermera tagits bort)

https://www.youtube.com/watch?v=75b2hTl2T2E

Det är lätt att skratta och peka och säga ”haha, ni har bristande logik och är därför dumma!”. Kommer det att göra att de som pekas ut ändrar sig? Eller kommer de att känna sig påhoppade och söka bekräftelse och tröst hos andra som också utsatts för pålästa skitstövlar som logiskt och vetenskapligt har rätt?

Jag tror att Sally Kohn har rätt här: man vinner snabbare med logik, vetenskap och fakta om man inte upplevs som en skitstövel.

Dels handlar det om kunskapsarrogans (släkt med Dunning-Kruger-effekten). Vi anser oss vara så pålästa och kunniga att vi snabbt sorterar bort allt som är fel eller osant. Vi tappar förtroende för ledargestalster som politker och företagsledare, och litar istället mer på personer som liknar oss själva. Denna trend har stadigt hållit i sig de senaste tio åren.

Edelman Trust Barometer

Vi behöver inte läsa på om biodynamiskt odlade grödor från Saltå Kvarn, för vår magkänsla säger att det är bra. Eller i varje fall att det inte kan skada. Vi orkar inte sätta oss in i GMO och när Monsantos affärsmetoder (vilka rätteligen kritiseras) och deras produkter blandas ihop blir plötsligt allt genmodifierat något dåligt.

Det hela bäddar för teknik som den nya magin.

Arthur C Clarke sa att ”Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic.” Skulle du visa teknik vi använder idag för någon på 1920-talet så skulle de uppfatta mycket av det som ren magi. Mycket av det vi misstänker är möjligt när vi kan förstå och tämja kvantmekaniken är magi för nutida människor.

Teknikutvecklingen går fort idag. Så fort att 51% av dem Edelman tillfrågade tycker att det går för fort. Vi förstår knappt hur fort det går; saker vi ena dagen trodde hörde hemma i science fiction-filmer finns ute på marknaden nästa. De flesta av oss har inte en chans att hänga med i vad som är tekniskt möjligt eller inte, men vi anar att det är mer än vi tror.

Så när någon kommer med en tvättboll som på ett magiskt sätt gör kläder rena utan något tvättmedel och vi i vår skepsis frågar ”Hur är det möjligt?” blir svaret ”Det är teknologi!” tillfredsställande och trovärdigt. För teknologi är ju ändå nästan som magi.

  • Ulf

    …och hur kan det komma sig att vi varje dag producerar mat för 12 miljarder människor men att vi trots det blir intalade att vi behöver GMO och att det inte är farligt?

  • Berra
  • Därför att i princip allt vi äter är genmodifierat. Den frukt och de grönsaker vi äter idag är väldigt olika hur de såg ut innan människor började odla dem. Att genmodifiera är i sig varken bra eller dåligt, det är ett verktyg. Det är vad vi genmodifierar och hur som är frågan.

    TL;DR: Genmodifiering är ett verktyg vi använd i princip de senaste 10000 åren. Det är inte verktyget som år problemet, det är vissa användningar av det.

  • Ulf

    Du har rätt och fel. Frågan om det är farligt eller ej är oväsentlig men tar bort fokus på frågan VARFÖR vi behöver det när vi överproducerar mat och folk svälter ändå. Företag som Monsanto hävdar att de motarbetar världssvält vilket är skitsnack. De tar bort varje människas moraliska ansvar att fråga sig vad de lägger på sin tallrik varje dag och vad det får för konsekvenser.

  • Ulf

    Neil DeGrasse har givetvis rätt i att allt är modifierat på olika sätt men det är inte min poäng. Min fråga är varför t ex Monsanto hävdar att de motarbetar världssvält när vi varje dag producerar mat för 12 miljarder människor. När människor kan luta sig mot deGrasse så försvinner den viktiga frågan om varför? ALLA människors moraliska ansvar att fundera över vad de lägger på tallriken.

  • Wzzo

    Ulf, du menar alltså att vi ska upphöra med växtförädling därför att det är meningslöst eftersom vi producerar tillräckligt med mat (mat saknas dock på många platser som bekant)? ”Allt som kan uppfinnas är redan uppfunnet”. Växtförädling gör att vi kan få fram grödor med bättre resistens, som kräver mindre vatten och med mer näring. Jag föreslår att du googlar på ”golden rice” om du fortfarande inte förstår.

  • Ulf

    Jag menar att forskare som DeGrasse och Monsanto inte adresserar eller hjälper de verkliga problemen som är orättvis fördelning av världens resurser:
    http://www.theguardian.com/world/poverty-matters/2012/oct/05/jean-ziegler-africa-starve

  • Ahrgren

    Bra artikel! Ibland kan det vara svårt att vara respektfull för de som tror blint på homeopati, medier, astrologi osv men ”den som är stark måste också vara snäll”.

  • Krioos

    Intressant artikel! Jag kom och tänka på kritiken som varit kring TED konferensen och hela den ”vi är oövervinnerliga”-tankesättet när det kommer till att hitta nya idéer. Min uppfattning är att vi hela tiden jagar efter att hitta nya idéer och vill bringa fram nästa revolutionerande grej och glömmer bort att förfina den teknik (eller lösa gamla problem) vi redan har. Detta tror jag gör att gemene man tycker att det går för fort. Jag har fortfarande en jobbdator som hänger sig ibland och jag förlorar titt som tätt det arbete jag hållit på med och så ska vi nu trycka in datorer i våra klockor, vem jobbar på att göra klart datorn då?

  • Intressant vinkel. Jag tror att du är något på spåret: det har kommit ”twittrande kylskåp” men ingen har ännu gjort en lösning med en smart tvättmaskin (Samsung har en ute, men det 17000-kronors rymdskeppet vet jag inte om jag riktigt tror på).

    I jakten på nästa ”unicorn” (bolag som värderas till mer än 1 miljard dollar) missar många att det finns en vinst i små, iterativa förbättringar av produkter. Allt måste inte vara nytt.

    (Shit vad jag låter som en ”allt var bättre förr”-reaktionär nu, jag är definitivt igen sån!)

  • Ja, exakt så tänker jag. Plus att man kan ifrågasätta strukturerna istället för individerna. Om någon känner sig hjälpt av homeopati: bra så (såvida det inte är en sjukdom som blir dödlig obehandlad). Om någon känner sig stärkt av sin tro: bra så. Det är när de vill att deras tro eller religion ska omfattas av skydd och lagar eller subventioner som annars är förbehållna vetenskapliga metoder som man kan argumentera. Men då handlar det ju inte om individens tro längre.

  • Jag har full förståelse för oron kring DeGrasse och Monstanto. Men det handlar om affärsmetoder och kommunikation, inte om verktygen. Det hela är för mig som om man skulle hata alla hammare därför att en hammartillverkare har oetiska affärsmetoder och för att några hammare används till att slå ihjäl folk.

    Vi behöver separera diskussionerna.

    Ta till exempel KRAVs senaste grej: Arla får inte använda konstgjort löpe för att göra KRAV-ost, istället krävs att man fortstätter slakta kalvar för deras magar (som löpe utvinns ur). Detta för att det konstgjorda löpet är ”GMO”. Notera att alla GMO-komponenter försvinner under tillverkningen av osten, så osten har inga GMO-komponenter i sig.

    Det har gått religion i det här, vilket sällan är positivt. http://www.kristianstadsbladet.se/ledare/johanna-nylander-battre-ost-stoppas-av-krav/

  • Ulf

    Jag håller inte med, vi måste kunna ha mer än en tanke i huvudet samtidigt. Du påstår att det hjälper mot världssvält, källa på det? (se länk nedan) Din hammare må vara en bra hammare men tänk om du måste köpa till en massa saker för att använda den och du måste köpa en varje år från samma tillverkare? Det må finnas ett bra och utvecklande område för GMO men det har vi inte sett än men det kommer kanske när patenten luckras upp eller när Bill Gates kanske köper Monsanto :-) Läs gärna länken nedan för en annan syn på GMO (ingen behöver givetvis hålla med).

    http://www.huffingtonpost.com/john-robbins/gmo-food_b_914968.html

  • Parentes: När man pratar patent och GMO så pratar man fortfarande inte tekniken. Man pratar om affärsmodellen och copyright, vilket är problematiska områden men också skilda områden.

  • Ulf

    Jag håller inte med dig. Ett frö som har den så kallade ”Självmordsgenen” är både teknik och affärsmodell, det hör ihop.

  • Inom logistik pratas det om fyra ”nyttor” (utilities om du vill kolla på engelska). En av dessa är platsnyttan. Det räcker inte med att vi har tillräckligt med mat, den måste finnas på rätt plats. På så vis kan man motarbeta svält genom framsteg som tillåter matproduktion på ett ställe där det är svårt att både producera och transportera mat till.

    Det finns även en nytta som kallas ägandenytta. Det spelar ingen större roll om vi har ett överskott på mat, så länge som de som har man inte delar med sig till de som inte här. Även detta kan motverkas genom förbättrade odlingstekniker för de som svälter.

    Tidsnyttan är också intressant då det kan hända att det är möjligt att producera tillräckligt med aggregat behov över ett år, men att det är stor varians av produktion över året, vilket gör att det inte finns mat när den behövs. (Beroende på handelsmöjligheter och förvaring så klart.)

    Moraliskt ansvar ska nog inte delas ut med pekpinne. Redan Hume (1777) beskrev det bra i ”An Enquiry Concerning the Principles of Morals” (finns på gutenberg.org) om hur moral är något personligt. Att det finns någon högre moral som ger människor moraliskt ansvar för saker, tex svält, kan ifrågasättas. Det går också antagligen emot hur vi har drivits av evolutionen, då global omsorg för alla problem skulle göra det svårt för oss att hantera vårt eget liv och fortplantning. Hur kan vi, tex, rättfärdiga någon som helst konsumtion när det dör en människa var 45:e sekund av malaria? Vi borde isf ha ett moraliskt ansvar att skänka pengar till att bekämpa malaria.

  • Ulf

    Denna länk (igen) visar att det du skriver inte fungerar i praktiken när det gäller GMO och Monsanto. Deras grödor går inte att använda där de behövs, de innehåller inte rätt näring och de tar åt sig allt ägande under ett tak. De hjälper inte svältande människor så som det ser ut nu eftersom att de har inte råd med Monsantos tjänster, de bedriver ingen välgörenhet.
    http://www.huffingtonpost.com/john-robbins/gmo-food_b_914968.html

    Monsanto lägger även ner mycket pengar på kampanjer som går ut på att inte fundera på sitt eget moraliska ansvar. Det är en framgångsrik kampanj :-)

  • Jag har ingen vilja att gå in i en Monsanto-debatt då det tenderar att handla om konspirationsteorier och ideologi snarare än fakta. Jag förklarade bara hur det kan vara viktigt med bättre odlingstekniker trots att det verkar som att vi redan har tillräckligt (för mycket) mat globalt sett. Mest känd är väl Dr. Norman Borlaug och hans insatser för att förbättra odlingsmöjligheter som anses ha räddat en miljard liv? Här är genmodifierat en viktig del.

    Rent generellt så förväntar jag mig inte att företag ska driva välgörenhet. Debatten om företags ansvar gentemot samhället är splittrad. Detta har fångats bra av Archie B Carroll i hans forskning under senare halvan av 1900-talet. Tror dock att det kan finnas en intressant debatt gällande intellektuell rättighet där vinstintressen både kan driva utveckling av ny teknik, samt hindra spridning av densamma. Bäst känt/exempel här är HeLa-cellen, som har blivit något av ett praktexempel i hur krångligt detta kan vara.

  • Wzzo

    Är det inte du som är väldigt enkelspårig. Monsanto = dåligt, Monsanto = GMO alltså: => GMO = dåligt.

  • Ulf

    Lika enkelspårig som du är naiv kanske? Ni är ju inte så pigga på att adressera problemen med GMO.

  • Vänner! Jag är säker på att vi kan ha den här diskussionen utan att kalla varandra saker :)

  • Wzzo

    Ulf, det är den som kommer med påståendet som sitter med bevisbördan. Jag (och andra här) anser att växtförädling med genmodifiering inte är farligare än vilken växtförädling som helst. I båda fallen kan man få fram grödor som är både giftiga och cancerogena. Risken för detta minskar med genmodifiering eftersom precisionen ökar.

  • Ulf

    Läs mina tidigare bifogade länkar. Jag påstår med de länkarna som underlag att GMO inte gör vad som det är tänkt att de ska göra.

    GMO är en distraktion från problemet, inte lösningen. – Lester Brown

  • Johan Jernelius

    Här måste du hålla tungan rätt i mun, iallafall om du menar att allt vi äter har tillkommit genom GMO, vilket inte är sant