by • 25 november, 2008 • MacradionComments (17)252

Macradion #16 – Ropen skalla – Mac åt alla!

Macradion

Den här veckan fortsätter historien om Mac OS X och vi introducerar världens första intervju i Macradion. Utöver det reder vi ut konsumentköplagen en gång för alla.

Stort tack till Krister Ekström som ställde upp för intervjun!

Lyssna direkt på webbsidan eller via iTunes Store. (Har du senaste uppdateringen på din iPhone eller iPod touch kan du lyssna även med den direkt via iTunes Store)

Länkar

Mactv.se

Apple och synskadade och andra handikapp

Jonasgardell.se

Hitta en Apple-verkstad

Konsumentverket.se

Writeroom

Handbrake

Vi tackar vår kära sponsor Draytek och vår eminenta klippare Andreas Nilsson som också står för musiken i slutet.

  • Pierre

    RSS, vilken genial uppfinning! Vad glad jag blev nu! Tack Macradion!

  • Svannte

    Oj, det gick fort att få ut avsnitt 16. Men har Apple någon fördröjning på iTunes, för avsnittet ligger inte ute bland era andra podcats.
    /svannte

  • Svannte, det tar alltid lite tid innan det dyker upp tyvärr men jag har provat att Pinga iTunes manuellt nu så skall vi se om det går bättre.

  • antonsilver

    Verkligen underbart att man nu mera kan tanka ner avsnitten från iTMS direkt från iphonen när man sitter här och glömt USB-sladden hemma! Ska trevligt som alltid med nytt avsnitt!

  • David

    Rednex-spelet var faktiskt riktigt nice, jag körde det mycket när jag var yngre ;-) Här finns en front till spelet: http://www.recordpalace.com/files/rednex_in_bed_with.jpg

  • Mattias

    Tack för ännu ett bra avsnitt!

    Jag vet inte om ni har tagit upp detta. Men jag vill tipsa alla andra iaf. ForkLift är tamme satan det bästa filemanager/ftp program jag har använt.

    http://www.binarynights.com/

  • Ken Burns Effect

    Anfäkta och regera, intervjun var väldans trevlig!

    Men sitt inte i badrummet nästa gång.

    Peter, för bövelen, det heter citationstecken, har inget med situation göra utan istället citat.

  • Xelo

    Ännu ett bra avsnitt, dessvärre tycker jag intervjun (även om den var bra och intressant) tog upp lite för stor del av programmet. Sen var ju inte ljudet där det bästa, men det var väl inte så mkt att göra åt.

    Annars vill jag tacka Esse för iLove-tidningen! Plockade upp ett ex på MacSupport här i Västerås i veckan, och hade aldrig fattat att den var gratis! Bra innehåll också, snygg och kändes kvalitet.

    Keep it up!

  • Patrik

    Jag måste tråkigt nog hålla med Xelo. Intressant intervju men dessvärre för lång och utdragen. Vad jag förstod det som skulle det handla om hur synskadade kunde använda en Mac och inte allt irrelevant däromkring. Kan dock tänka mig att det kan vara svårt att tygla pratkvarnar.

    Övriga avsnitt har varit väldigt bra. Fortsätt så är ni snälla. Tack!

  • Pontus

    Intressant intervju om synskadades vy (Dock svårt att höra pga dåligt ljud).

    Dock vill jag gärna få mer information om vad som behövs och var man får tag i de tillägg som behövs och som Krister Ekström använder till sin dator.

    Var och hur får man svensk röst på voiceover?

  • Martin

    Angående talsyntes-röster så går det utmärkt att lägga till Svenska röster i Mac OS X.
    http://www.convenienceware.com/download.php
    http://www.assistiveware.com/infovox_ivox.php

    Men det blir lite ”yxigt” ibland.

  • Pierre
  • Andreas

    Hej, tack för ett trevligt program som förgyllt många bussresor!

    Har dock några invändningar mot er genomgång av konsumentköplagen.
    I stort sett är inslaget riktigt, såtillvida att man inte alls har tre års garanti som många tror utan blott ett år (från Apple). Man har förövrigt inte ens sex månaders garanti enligt KKL, däremot finns under de första sex månaderna en legal presumtion (det ska enligt lag anses vara så om inget annat visas, följaktligen har säljaren bevisbördan) för att felet fanns vid varans avlämnande (20 a §) och detta är väl i princip att jämställa med en garanti (jfr 21 §). Skillnaden är att det alltid är mot säljaren man vänder sig, medan en garanti i många fall (såsom Apples) kan vara lämnad av tillverkaren. Men detta är inte det viktiga.
    Det jag mer vill invända mot är påståendet att konsumentköplagen skulle vara tandlös. Det är formellt riktigt att bevisbördan efter sex månader, eller efter garantins utgång (1 år i detta fall), går över på konsumenten. Frågan är vad det i praktiken innebär.
    Det som skall bevisas, för det första, är att det är fel på varan (16 §) och för det andra att felet fanns vid den kritiska tidpunkten, när varan avlämnas (20 §). Det skall vara ett tillverkningsfel eller ett annat fel som uppkommit innan du (eller en transportör) tagit emot varan. Detta är förstås det som är svårast att bevisa, men jag instämmer inte i påståendet att det skulle vara ”i princip omöjligt”. Au contraire, beviskravet är väldigt lågt satt. Många utan juridisk skolning misstar sig när de hör ordet ”bevisa” och tar det för att vara ett krav på 100 % säkerhet (som inom matematiken) eller att det skulle krävas att något är ”ställt utom rimligt tvivel” som inom straffrätten. I själva verket kan beviskraven ibland vara ganska lågt ställda. Här är det frågan om en civilrättslig process med väldigt varierande styrkeförhållanden och ett erkänt intresse av ett starkt konsumentskydd. Bara det ger en fingervisning om att beviskravet för konsumenten, den svaga parten, rimligen inte kan vara särskilt högt ställt.
    Vad man som konsument måste bevisa är i princip att 1. en sådan här vara skall normalt hålla längre än så här (en iPod eller en MacBook skall hålla längre än 3 år) och 2. att felet inte beror på vanvård, onormal användning eller olyckshändelse (se Håstad 2003). Det sistnämnda skall enligt min lärare i köprätt i princip innebära att man får visa att det inte finns några yttre tecken på skadeorsaker. Repor och annat normalt slitage tyder inte på vanvård.
    Man tänker sig att en vara har en viss funktionspotential. Vi antar att iPod normalt skall hålla i fem år (här får man ta hjälp en sakkunnig). Om en iPod går sönder efter två år finns det därför starka skäl att tro att felet fanns redan vid avlämnandet, det vill säga att det var ett tillverkningsfel. Om man som konsument kan visa att iPoden i övrigt är hel finns en stark presumtion för att felet är ursprungligt, och då kastas bevisbördan om. Då måste säljaren återigen föra bevisning för att felet inte är ursprungligt.
    Viktigt att understryka är att man inte skall behöva ha något särskilt tekniskt kunnande. För en vanlig konsument torde det vara väldigt svårt att öppna sin iPod och hitta ett tillverkningsfel på ett kretskort, men detta skall heller inte krävas, därför att man tänker sig att iPoden normalt fungerar en viss tid och har det inte gjort det finns all anledning att tro att det rört sig om ett tillverkningsfel.
    I realiteten, menade min köprättslärare, skall beviskravet vara så lågt ställt att säljaren har bevisbördan även efter att garantin eller de första sex månaderna gått ut. Således, menade han, kan man säga att man faktiskt har tre års garanti (även om det inte är juridiskt korrekt) om varan kan väntas hålla så länge, och att det är vilseledande mot konsumenten att sätta en garanti kortare än tre år.
    Och förövrigt gäller KKL allt man köper. Den gäller även ”förbrukningsvaror” såsom batterier eller mjölk. Det är möjligt att Apple inte lämnar någon garanti på batterier (eller?) men du kan fortfarande hänvisa till KKL. Skillnaden är förstås att ett batteri inte kan väntas hålla i tre år vid normalt bruk, därför kan du bara hävda att det är fel på batteriet under den tid som ett normalt använt batteri kan väntas fungera. Och om mjölken luktar illa tre dagar innan bäst före-datumet gått ut, trots att du förvarat den i kylen, har du givetvis rätt att få pengarna tillbaka.

    Problemet i praktiken är inte så mycket lagen i sig utan hur den används av säljarna. Som konsument utan juridisk skolning är det svårt att känna till sina rättigheter och det är kanske ännu svårare att hävda dem mot ett stort företag. Men det finns all anledning att försöka.

    Detta inlägg är förstås skrivet ur en jurists perspektiv, även om jag själv blott är juris student (som dock tentat köprätt för inte så länge sedan). En (juridisk) representant från återförsäljarna skulle säkert inte hålla med mig, men så här uppfattar jag rättsläget. Vad jag förstår har Peter erfarenhet från arbete hos återförsäljare och jag inbillar mig att det är deras uppfattning av lagen som framkommit i programmet. Men i slutändan är det faktiskt inte SIBA som bestämmer hur konsumentköplagen skall tolkas, det är Högsta Domstolen (i vilken ovan nämnda Håstad är domare…)
    Min personliga erfarenhet av att hävda konsumentköplagen gentemot Apple är att det faktiskt går ganska bra. Jag fick ett logikkort bytt i min MacBook Pro utan kostnad tack vare KKL (garantin hade gått ut). Det hade annars kostat runt 12 000 kr inkl. service. Fick dock ypperlig hjälp med detta från min lokala Premium Reseller, som uppenbarligen hade viss erfarenhet. Datorn var alltså köpt fråm Apples hemsida.
    Troligen är det så att många serviceställen faktiskt kan hjälpa dig som konsument att få rätt gentemot en säljare (det ligger ju i deras intresse också), men man kan ju undvika att vända sig till ett serviceställe hos den butik där man köpt varan (då ligger det ju tvärtom i deras intresse att du inte får rätt). Så det kan vara ett tips.

    Vad jag vill framhålla är att man som konsument faktiskt har en långtgående rätt även efter att garantin har gått ut, därför tycker jag att er genomgång av KKL i programmet var något olycklig i och med att det framställdes som att det är lönlöst att försöka hävda sin rätt efter garantitidens utgång och att detta kanske avhåller folk från att hävda sina rättigheter.

    Detta var kanske er längsta kommentar någonsin här? Återigen, tack för ett ypperliggt program i alla fall!

  • Gabriel Malmqvist

    Andreas,

    Du ska ha tack för ett mycket ingående och intressant inlägg! Jag ska ta upp frågan med Peter Esse för att se vad vi kan göra angående en eventuell rättelse.

  • Sebastian

    Andreas: Enligt den lag du precis haft tentamen på skall man vända sig till den man köpt produkten av inte tillverkaren eller andra serviceställen. Du reklamerar produkten till den som sålt dig varan inte till den som tillverkat den eller till en verkstad.

    Säljaren använder sedan i de flesta fall en oberoende verkstad för att verifiera om felet är ursprungligt eller ej. Ger säljaren med hjälp av denna verkstad beskedet att det inte är ett ursprungsfel kan du som kund om du är säker på din sak vända dig till en annan verkstad och be dom göra ett utlåtande. Detta kan sedan tas med till återförsäljaren eller ARN (om det skulle behöva gå så långt). Visar det sig att säljaren haft fel får han stå även för de kostnader som kunden dragit på sig för att vända sig till en annan verkstad.

    Självklart är det inte så att säljaren vill att kunden inte ska få reklamera sin vara, det är riktigt dålig kundvård. Däremot är det bra kundvård att upplysa kunden om att det kommer att göras en undersökning av en oberoende verkstad så att det verkligen är ett ursprungsfel.

    Det trista i sammanhanget för vissa återförsäljare (framförallt mindre) är att de inte har lika stor förhandlingskraft med leverantörerna. Eftersom kunden enligt KKL reklamerar till återförsäljaren och inte till tillverkaren av produkten kan det bli dyrt för mindre butiker med reklamationer efter att tillverkarens garanti gått ut. Eftersom tillverkarens ansvar helt styrs av avtal med återförsäljaren. Apple tex är ett av de företag som håller väldigt hårt på sin garanti och sällan släpper efter för reklamationsrätt. Är det ändå så att det är ett ursprungsfel får alltså säljaren stå för det oavsett vad Apple anser i frågan.
    Konsumentköplagen styr alltså förhållande kund återförsäljare, inte återförsäljare leverantör. Återförsäljaren står för reparationen och vad som händer bakom kulisserna ska inte påverka kunden överhuvudtaget.

    Det som många gör fel på inklusive du är att jämställa konsumentköplagen med garanti. KKL är en tvingande lag, du får aldrig ge din kund sämre villkor än vad den gör. För att få kalla något garanti skall det ge bättre villkor än vad konsumentköplagen gör. Tex att bevisbördan ligger på återförsäljaren i ett år istället för ett halvt. Vilka delar av produkten det gäller och vad det gäller står i garantivillkoren från tillverkaren (åter igen: garanti kan ges både av tillverkaren och av återförsäljaren, reklamationsrätt/konsumentköplagen gäller mot återförsäljaren inte tillverkaren).

    När det gäller elektronik som säljs i Sverige har branschorganisationen Elektronikbranschen enats om att alla återförsäljare lämnar ett års garanti till sina kunder. Däribland Siba, OnOff, PC City, Elgiganten, Expert med flera.
    Därefter är kunderna hänvisade till Konsumentköplagen och den reklamationsrätt som gäller i tre år från inköpsdatumet.

  • Andrea§

    Sebastian,
    tack för ditt svar!
    Vissa delar är jag dock inte säker på om de är riktade mot mig, som en invändning, eller om de mer är tänkta som allmänna förtydliganden och vidareutvecklingar. Mitt, återigen väldigt långa, svar blir därefter.

    Jag tror aldrig att jag skrev något annat än att det är mot säljaren man måste rikta sina anspråk enligt KKL, därför är jag väldigt konfunderad över att du upprepade gånger tar upp det. Kan hända att jag inte var tillräckligt tydlig med vart anspråken skall riktas, men jag kan inte se att jag påstår att det är mot tillverkaren eller ett serviceställe, och (till skillnad från en tentamensexaminator) behöver du ju inte tolka otydligheter till min nackdel :)
    Jag hade ett exempel med en MacBook Pro men den var köpt från Apples svenska hemsida. Apple må ha varit tillverkare, men här var de alltså SÄLJARE i första hand. Apple har, vad jag förstått, inga egna serviceställen varför de hänvisar sina kunder till deras lokala Premium Reseller som står för service.

    Nåväl, din beskrivning av hur ett ärende kan gå till ligger säkert nära verkligheten i branschen och jag har inget att säga emot detta, inte heller ser jag hur det säger emot det jag skrev. Däremot vill jag gärna tydliggöra att man på intet sätt som konsument är bunden av att göra på det viset. Som du framhåller är KKL tvingande (till konsumentens fördel, skall tilläggas). Det innebär mycket riktigt att den går före avtal i den mån dessa är oförmånliga. Det innebär också att den går före branschsedvänja. Det finns inget i KKL som säger att säljaren kan kräva att du skall lämna in varan hos honom för att han skall skicka den till en oberoende verkstad. Därmed inte sagt att det inte ofta är en bra lösning.
    Du reklamerar till säljaren, ja, det är riktigt. Men vad innebär det att reklamera varan? Det innebär att du lämnar meddelande om att varan är, som det så fint heter, behäftad med fel och att du därmed vill göra gällande någon påföljd. Du behöver inte specificera vilken påföljd. Att reklamera varan är inte detsamma som att lämna in den hos säljaren och kräva att han skall reparera den. Reklamationen är ett meddelande, inte mer än så.
    Detta vill jag framhålla därför att man kan läsa ditt inlägg som att man som konsument är TVUNGEN att lämna in sin vara hon säljaren och sedan låta honom undersöka den – eller skicka den till en oberoende verkstad. Givetvis måste det på något sätt fastställas att ursprungligt fel föreligger, men var i KKL sägs att detta skall ske på säljarens villkor?

    Det är viktigt det du påpekar, att säljaren alls inte behöver ha ett intresse av att hindra köparen från att utkräva sina rättigheter. Tvärtom. Men som konsument tror jag man tjänar på att inte förhålla sig passiv. KKL ger dig som konsument en rad rättigheter, men det är ocksp upp till dig att aktivt tillvarata dem.

    Vidare så: Jag tror inte att jag ens berörde förhållandet mellan återförsäljare och tidigare led och det regleras givetvis, inte i KKL. Däremot regleras det i KÖPLAGEN. Denna är förvisso dispositiv (inte tvingande), varför det mesta i praktiken regleras i avtal som du framhåller; ville bara tillägga till din fina genomgång att det faktiskt finns en lag även för förhållandet mellan återförsäljare och tillverkare :)

    Så! Till, som jag förstår, din verkliga invändning:
    Jag tycker inte riktigt att jag jämställer KKL och en garanti. För det första så skiljer jag mellan två förhållanden i KKL, det ena är den presumtion för ursprungligt fel som råder under de första sex månaderna och den andra är den ”omkastade” bevisbörda som råder under de nästföljande två och ett halvt åren.
    Det första skriver jag är ”i princip att jämställa med en garanti” och detta håller jag fast vid. Det är, vilket jag skriver, inte en garanti men det liknar väldigt mycket en garanti. Jag skrev dessutom uttryckligt att, för att citera mig själv: ”Skillnaden är att det alltid är mot säljaren man vänder sig, medan en garanti i många fall (såsom Apples) kan vara lämnad av tillverkaren”.
    Vad skiljer de första sex månadernas presumtion från att man fått en garanti? Du nämner två skillnader, för det första att garantin kan vara längre än sex månader. Det är riktigt, men om man läser mitt påstående rätt, det vill säga att de första sex månadernas presumtion liknar en garanti är det en icke-invändning, för det var förhållandet under den tiden jag diskuterade, inte tidens längd. Sex månader är alltid sex månader, liksom… Din andra invändning är att garantin kan ges av tillverkaren men det påpekade jag också noggrant.
    Vidare kan en garanti, som du nämner, ges för delar av varan men det är ju faktiskt en begränsning av garantin, så utifrån min argumentation var detta ointressant. Något anmärkningsvärt kan garantin förresten, också villkoras, i viss mån, så att man kräver exempelvis regelbunden service.
    Jag har aldrig skrivit att presumtionen under de första sex månaderna skulle VARA en garanti. Detta faller redan på definitionen av en garanti, det är en utfästelse, och något som står i en lag (20 a §) är ingen utfästelse.
    Men i det avseende jag verkligen ville, och vill, jämställa presumtionen för ursprungligt fel med en garanti, är just vad gäller bevisbördan (och beviskravets storlek). Det är det som är poängen med 20 a § men det är också det som är poängen med en garanti (i konsumentköpssammanhang). Det vill jag tydligt påpeka. Därför är det, kalla mig petig, lite lustigt att du skriver att jag jämställer KKL (som sådan) med en garanti. Det är inte ens möjligt att göra, det är helt olika storheter. KKL är en lag som reglerar väldigt mycket (pris, plats för avlämnande, dröjsmål etc.). Du nämner garantivillkoren men oavsett hur långa de är finns det i själva verket inte särskilt mycket du med framgång kan stipulera i ett garantivillkor. En garanti är i KKL en (förlängd) bevisbörda för köparen eller någon i hans ställe och egentligen inget mer. Garantin har exempelvis inget att göra med villka påföljder man kan göra gällande. Man kan inte med framgång skriva i villkoren att konsumenten bara får kräva avhjälpande, till exempel, men aldrig skadestånd. Skriva det kan man förstås göra, men det är inte bindande. Om man så har en tioårig garanti så gäller alltid hela KKLs påföljdsarsenal under hela garantitiden.

    För det andra fallet då, de nästföljande två och ett halvt åren, hänvisade jag till min köprättslärare som menade att ”man [kan] säga att man faktiskt har tre års garanti”. Det är, som jag skriver, inte juridiskt korrekt att säga att man har tre års garanti, eller ens sex månaders garanti. MEN, det är lite det som är min huvudtes i inlägget ovan, att beviskraven är väldigt lågt ställda, och att det DÄRIGENOM nästan är att jämställa med förhållandet under garantitiden. Jag skall inte återupprepa argumenten som stödjer detta utan hänvisar till mitt tidigare inlägg. Ha dock i minnet, som jag skrev ovan, att jag diskuterar bevisfrågan, inte exempelvis vem som lämnat garantin eller om man kan villkora garantin. Låt vara att man som konsument måste veta vart man skall vända sig, men det var knappast det som var frågan för mitt inlägg.

    Hoppas att det något tydliggjorde mitt tidigare inlägg och att det var svar på dina invändningar.

    PS. För tydlighetens skull ändrade jag mitt namn här då jag upptäckte att jag inte var ensam om att heta Andreas här. DS.

  • Örjan

    Jag håller med Andreas om att konsumentskyddet är högt värderat i svenska rättssystemet. Det visar bl a de utslag som ARN gör där det ska ställas utom allt tvivel att konsumenten ljuger om säljaren ska få rätt, inte minst inom hemelektronik sektorn.