Opinion

Acceptansfaktorer eller död åt “wife acceptance factor”

Var kommer WAF ifrån?

Wife Acceptance Factor, Wife Approval Factor, eller Wife Appeal Factor (WAF), är designegenskaper som ökar sannolikheten att en gift kvinna accepterar inköp av dyra hemelektronikprodukter såsom Hi-fi-högtalare, hemmabio-system och persondatorer. Stil, kompakthet, diskreta former och attraktiva färger betraktas vanligen som WAF – Wikipedia

Följande är en svensk översättning av en föreläsning på The Home Assistant conference.

Terminologin är en skämtsam anspelning på jargong inom elektronik såsom “formfaktor” och “effektfaktor” och kommer från att män generellt är mer predisponerade att uppskatta prylar och prestandafaktorer medan kvinnor måste övertalas med visuella och estetiska faktorer.

Det är egentligen bara ett annat sätt att säga “kommer min petiga, tekniskt okunniga fru, som omöjligt kan dela min uppskattning för avancerad teknik, med glädje släppa in detta i vårt hem?”

Lewis Lipnick myntade uttrycket på 1950-talet, och Larry Greenhill gjorde det populärt 1986 i ett nummer av tidningen Stereophile. Lipnicks fru, skådespelerskan Lynn-Jane Foreman, myntade uttrycket MIF, “marriage interference factor” och tillade att “audiofila äkta män bör balansera sina stora och fula elektroniska förvärv med gåvor till sin fru till samma kostnad”.

Vissa av er vill säkert hävda att det är harmlöst, bara på skämt. Här är ett par andra skämt på samma tema, kanske utan att vara på någon annans bekostnad. Istället för “Är det någon som kan rekommendera en 3d-print för att få upp WAF?”, pröva “Är det någon som har en bra 3d-printer så jag slipper se den här fula motorn bredvid mina snordyra importerade persienner?”

Andra vill kanske påpeka att även vissa kvinnor använder dessa uttryck, eller tycker att de är roliga. Det må så vara, precis som Lipnicks fru accepterade och utökade med sitt eget uttryck. Ta en titt på de här reklambilderna, de kommer från samma era som när dessa uttryck myntades.

Är det här verkligen en kvinnosyn vi vill behålla?

Personlig historia

Först tänkte jag skriva lite om min personliga historia här. Om hur det är att vara en kvinna i teknikbranschen, med typiskt “manliga” intressen, som datorer, teknik och hemautomation. Men jag ångrade mig, för jag tror att nästan alla förstår ändå. Jag tror att alla inser att många kvinnor inte tycker det är kul med folk som besvarar frågan “Vilken typ av robotdammsugare ska jag köpa?” med “Jag behöver inte en, jag har ju en fru”. Eller vad sägs om det enkla svaret “Min fru” på frågan “Vilka är dina favoritautomationer hemma?”

Jag säger inte att acceptansfaktorer inte är viktiga, det är dem, för alla. Inte bara för dig och din partner, utan för resten av familjen. Har du barn eller husdjur? Brukar du ha gäster över? De flesta som använder sig av “WAF” menar nog snarare någon form av odefinierat ramverk för vad som egentligen är acceptabel hemautomation när man bor med andra människor. Det råkar bara vara så att det uttryck som fastnat är ett som fått ett stötande, dåligt namn från en snubbe på 50-talet. När dina automatiseringar eller prylar är bra för acceptansfaktorn får den höga poäng i det här “ramverket”. Avsikten är väldigt bra, men namnet förstör det genom att förstärka felaktiga stereotyper om könsuppdelade intressen. Dessutom är det helt enkelt alldeles för begränsande i sitt omfång. Tänk på det mer som god UX (user experience) för ditt hem. Först måste du tänka på vilka användarna kommer att vara.

Användare

Först kommer de viktigaste användarna – din familj/de du bor med. Detta är de dagliga “kärnanvändarna”. De använder och behöver många funktioner, och att de kan lita på systemet är nyckeln till dess acceptans. De behöver känna sig säkra och uppräthålla en känsla av integritet.

Sen har vi gäster. De är tillfälliga användare och behöver kanske bara använda ett fåtal funktioner, som att tända och släcka belysningen. De funktionerna måste fungera varje gång och ha intuitiva gränssnitt. Vilka gränssnitt som är lämpliga beror mycket på dina gäster. Mormor kanske inte är van vid att prata med en röstassistent och hundvakten kan inte stå i mörkret i köket och leta efter hundmaten för att hen inte vet hur man återaktiverar timern för dina rörelseaktiverade lampor. Hit räknar jag också en grupp som man kanske sällan tänker på, blåljuspersonal. En ambulanssjukvårdare som kommer in i ditt hem för att rädda ditt liv får inte hindras av att ingen som är vid medvetande vet hur man sätter på lamporna.

Har du husdjur? Skrämmer robotdammsugaren katten kanske du behöver schemalägga den så att du trots allt är hemma när den körs. Kommer hunden trigga rörelsesensorerna som är kopplade till ditt larmsystem och få dig att tro att det sker ett inbrott? Det sista är faktiskt en bra grej att kolla för robotdammsugaren också.

Hur fungerar automationerna för själva huset eller lägenheten? Vad händer när ditt bortaläge aktiveras? Slösar dina automationer energi eller vatten? Kan ett fel göra att din egendom skadas, och har du skydd för det? Till exempel en läckagesensor i närheten av ditt automatiska bevattningssystem?

Sist men inte minst, du själv. Gillar du systemets övergripande funktion och design? Hjälper eller hindrar systemet dig i ditt dagliga liv? Lindrar det eller orsakar det stress?

Tänk “acceptans först”

Självklart går det inte att skapa ett fullständigt idiotsäkert system som känns helt vettigt för alla och som alltid fungerar, men det finns några saker du kan göra för att maximera chansen att den du bor med ska acceptera det du vill göra.

Om du inte bor ensam, prata med din familj eller andra du bor med. Vad vill de göra? Har de några egna idéer som du kan genomföra? Håller de med om att den här jättecoola grejen du läste om i forumet skulle passa bra i ert hem? Om de är tveksamma, kan de kanske gå med på en provperiod för att se om det fungerar för er alla, men fortfarande ha en chans att säga ifrån om det inte känns bra? Om du bor ensam, tänk istället på möjliga gäster.

Ha en strategi för att testa nya saker, eller kanske till och med en utvecklingsmiljö om du är riktigt seriös. Vill du testa en ny automatisering? Gör logiken, men istället för att ljuda en hög siren när larmet utlöses, skicka dig själv en notis. Kanske har det smugit sig in ett fel i logiken så att ditt barn utlöser larmet när hen kommer hem från skolan, och vet inte själv hur man stänger av det. Testa din logik så här under en normal vecka eller så för att hitta vanliga misstag. Vill du kanske prova ett nytt fint tema för ditt ui? Testa det först i en sekundär, inte lika viktig vy, eller gör en kopia för att göra ändringar i innan du implementerar det i vyn ni använder varje dag.

Se alltid till att de grundläggande funktionerna i ditt hem är intakta. Lägg inte allt ditt förtroende på den här nya molnbaserade tjänsten, utan att ha någon form av backup-system. När servrarna går ner och du inte kan få din nya uppkopplade varmvattenberedare att värma vattnet kommer ingen att vara glad.

Några principer för att hjälpa dig på traven

Principen om minsta möjliga förvåning används ofta vid mjukvaruutveckling och kan användas för att beskriva vad som gör en bra användarupplevelse. Ingen ska bli förvånad över hur dina lampor fungerar. “The Clapper” var ett gulligt sätt att tända lamporna, men det var inte speciellt intuitivt. En komponent i ett system ska bete sig på ett sätt som de flesta användare förväntar sig att det beter sig.

När jag utformar automationer kan jag tänka på en hypotetisk granne som kommer för att mata mina katter när jag är på semester. De vet ingenting om röstkommandon och har inte tillgång till nån inloggning i nödvändiga appar. Vad är det minst överraskande sättet att tända lamporna på? Antingen tänds lamporna automatiskt eller så använder de en knapp. Jag installerade smarta puckar bakom mina vanliga lampknappar, så att det alltid fungerar som “vanligt”, men också alltid går att styra på distans.

Nästa princip är den minsta gemensamma nämnaren. Den använder du för att avgöra vilka automatiseringar som ska prioriteras för att maximera acceptansen. Vilka funktioner behöver ALLA dina användare? Se till att de automationerna är helt idiotsäkra. Kanske är det tända lamporna, sätta på Netflix på tvn eller styra luftvärmepumpen? Se till att ingen väcks i onödan av att din automatiska spellista sätts på på högsta volym på alla smarta högtalare. Jag tror att många av oss har råkat ut för att närvarodetekteringen inte varit på topp, och trott att du kommer hem mitt i natten och då triggat “tänd alla lampor”-automationen när alla sover, eller kanske att du behöver lämna hemmet, men en gäst är kvar, och allt släcks och larmet sätts på.

Hur hanterar man det här i den verkliga världen då? Det beror mycket på din egen setup. Jag gav tidigare ett exempel på hur du kan testa automationer med notiser innan de implementeras på riktigt. Du kan också se till att villkora dina automationer med att ett gästläge ska vara på eller av, för att göra ditt hem mer gästvänligt. Se också alltid till att du har ett enkelt sätt att stänga av en automation som gått fel, även om du inte skulle vara hemma själv.

Och kom ihåg, säkerhetskopiera ofta!

Läs mer

Populärt i bubblan idag

Inga inlägg!