Mer är inte alltid bättre när det kommer till träning, det vet alla som någon gång skadat sig eller blivit övertränad. En bra träningsklocka hjälper till med träningsplaneringen, så den varken blir för tuff – eller för mesig. Vi bytte från Apple Watch till Garmin Forerunner 745 och upptäckte ett helt nytt universum av nyttiga och användbara funktioner.
Jag var Apple Watch trogen i över fem år. Men med Garmin-klockan insåg jag hur begränsad Apple Watchen är som träningsklocka. Här är fem anledningar att byta, i rangordning.
Body Battery inklusive stressmätningen
Garmin har en funktion som heter Body Battery, vårt eget kroppsbatteri, och klockan mäter hur laddad eller urladdade vi är. 100 är maxladdningen och 5 är lägsta värdet jag lyckats uppnå på åtta månaders användning. Det är en sammanvägning av flera olika mätningar som klockan gör och blir exaktare ju mer vi bär klockan, till exempel sover med den på handleden.
Att sova med sin Garmin Forerunner är inga problem eftersom den liten, smidig och knappt väger någonting – till skillnad från klumpedunsen Apple Watch som dessutom behöver laddas varje natt.
Body Battery startade på 65 denna julisöndag och avslutade på 12. Blåa staplar är vila och orange är stress, ju högre stapel ju mer stress har klockan detekterat i kroppen.
Mitt intryck hittills är att Body Battery är rätt så träffsäkert. Batteriet känner av dålig sömn och en stressig dag. Funktionen har faktiskt hjälpt mig att prioritera vila vissa dagar. Att vilan syns på Body Batterys ökade laddning gör ju dessutom att vi känner oss lite duktiga.
Återhämtningstiden efter ett träningspass
Om vi använder vår Apple Watch för träning är mer träning alltid bättre. Den skickar peppande eller deppande små meddelanden om att vi rörde oss lite mer idag än igår eller lite mer igår än idag. Vi får en extra stjärna i protokollet om vi förbrukar dubbelt, tredubbelt eller fyrdubbelt vårt mål för dagen. Utan hänsyn till att en tränande människa faktiskt behöver återhämtning.
Garmin däremot beräknar återhämtningstiden efter ett träningspass. Återhämtningstiden baseras på vår fysiska kondition, hur hårt träningspasset var, vår dagsform, hur vi sovit, om dagen varit stressig och så vidare. 24 timmar i återhämtningstid betyder dock inte att vi behöver inta sängläge till dess vi är totalt återhämtade, men det blir en hjälp att planera träningen. Återhämtningstiden justeras också under tiden återhämtningen pågår. En dålig natt efter ett tufft träningspass förlänger vår återhämtningstid.
Klockan hjälper även till att planera vilan efter träningspasset.
Sättet att beräkna effekten av ett träningspass – Training Effect och hur aktiviteten påverkar träningen
Apple Watch mäter förbrukad energi i form av kcal. Punkt. Garmin mäter också energiförbrukning men vad som är mycket mer intressant är träningspassets aeroba effekt och anaeroba effekt, som tillsammans kallas Training Effect. Även detta hjälper dig att styra och planera din träning.
Om du är löpare finns det naturligtvis olika sätt att lägga upp sin träning, beroende på vad du vill uppnå, men en generell rekommendation är att variera intensitet och längd. Ibland springer vi alltså kort och snabbt och ibland längre men långsammare. Men ett vanligt fel bland oss motionärer är att vi springer de långsamma passen i för hög hastighet och de snabba passen för långsamt, man vågar kanske inte ta i. Och om alla löppass harvas på i ungefär samma tempo får vi inte så mycket utveckling. Det är därför är Garmins Training Effect så bra, då får vi hjälp att springa tillräckligt långsamt när det ska gå långsamt och vågar trycka på när det ska gå fort.
Ett lätt träningspass blir Återhämtning eller Bas. Hårdare konditionsträning ger Tempo, Gräns eller V02 Max. Ett anaerobiskt träningspass kategoriseras som Anaerobisk kapacitet eller Sprint.
Träningsstatus – produktiv, ökande, bibehållen, återhämtning mm
En annan hjälp på traven är Träningsstatus, den består av en statusbedömning (vart är vi på väg med din träning) och ett värde för din maximala syreupptagningsförmåga, V02max. Apple Watchen mäter också V02max men kombinationen med träningsstatus ger bättre insikt i hur träningen påverkar dig. Klockan kan också känna av om vi tränar för mycket och rekommendera mer vila. Tillsammans med återhämtningstiden efter varje pass är en bra hjälp tycker jag som ibland kan bli för ivrig och vilja göra allt på en gång.
Bibehållen träningsstatus under semestern känns som en rätt bra målsättning ändå.
Träningsbelastning – med rullande 7-dagarsberäkning
Garmin beräknar belastningen som varje träningspass orsakar och slår i ihop det i en rullande sjudagarsberäkning. Baserat på hur vår kropp hanterat den belastning vi utsatt den för det senaste halvåret finns också ett rekommenderat intervall med lägsta och högsta värde, som vi bör befinna oss inom. Det är ytterligare ett sätt att visualisera om vi befinner oss på en lämplig nivå, bör öka eller bör minska.
Bibehållen träningsstatus trots semester men på den rullande sjudagarsberäkningen kan man se att träningsmängden ändå minskar.
Detta var mina fem favoritfunktioner efter ungefär åtta månaders användning. Jag kommer inte återvända till Apple Watch men det finns en kategori där den slår Garmin rejält på fingrarna och det är användarvänligheten. Jag hade inte kunnat skriva den här texten efter en vecka med klockan. Garmin är avancerad och det känns som att det finns ungefär en miljon ytterligare funktioner.
