Vi fortsätter jakten på den perfekta externa skärmen till vår MacBook Pro. Kraven är lätt anslutning och stor arbetsyta. Så för första gången kopplar vi in ett riktigt monster på 32-tum till vår dator.
Storleken är slående redan när vi packar upp den ur kartongen. Min första platt-tv var i den här storleken. Hur kunde man ens leva med det? Det är också påtagande snygg i sitt utseende, eller kanske avsaknad av utseende. Ramen är obefintlig med en liten läpp i matt plast som smälter ihop med den matta skärmen. Det sitter inte ens en logotyp på skärmen, förutom på baksidan. Dell-märkningen hittar vi istället på foten. En riktigt snygg fot i silvrig plast som försöker imitera metall och gör ett bra jobb med detta. Vi får ordentlig tyngd i foten och ett hål för smart kabeldragning som inte syns. Infästningen är lekande lätt och klickar dit direkt och lika lätt är det att ta bort skärmen igen, varför man nu skulle vilja göra det.
Den har en smart hubb inbyggd och vi får en USB-C med 65W PD för att koppla till vår dator så den både får ström och bildsignal. Detta är precis vad vi efterfrågar och vi behöver ingen laddare till datorn och allt som sitter mellan MacBook och skärmen är just denna medföljande USB-C till USB-C-kabel. Det medföljer också andra alternativ som DisplayPort och USB-C till USB-A. Vi har också valet att koppla med HDMI men någon sådan kabel ingår inte i paketet. Förutom de mångsidiga ingångarna för att skicka bilden så är det 4 stycken USB-A-portar vi får.
Allt känns så bra med denna skärm så här långt. Anslutningen sitter där, utseendet är slående nära vad vi efterfrågar. Att den inte har någon synlig logotyp gör att vi vet att många Apple-användare skulle skrika som tonårsflickor för att slippa ha en ”PC-skärm” på skrivbordet.
Men, vi hade visst inte läst på ordentligt. När vi fick förfrågan om denna skärm tog vi för givet att det var en 4K-skärm men väl inkopplad märker vi att den bara levererar 2580×1440 QHD. Det innebär att det ger samma upplösning som skärmen på vår MacBook och externa Thunderbolt-skärm, den vi söker med ljus och lykta för att byta ut mot något värdigt. Så vad denna skärm gör är att ge samma upplösning men i ett större format – vilket märks. Det blir just som en inzoomning och jämfört med innan blir det mindre krispigt.
Panelen som är påtagligt tillverkad i matt plast gör ett bra jobb med att hålla speglingar och andra störande moment borta men det är också den som gör att bilden kan upplevas oskarp och grumlig. Dessa paneler sviktar lite om man trycker på dem, vilket man såklart inte ska göra och kommer också uppenbarligen med ett litet mellanrum mellan bild och ytan på skärmen. För första gången har jag upplevt att en liten insekt hittat in bakom panelen vilket jag dumt nog tryckte på, den avled och nu har jag en svart prick bestående av en död trips mitt på skärmen.
Ännu ett men, trots detta och faktumet att jag jobbar mycket grafiskt så gör storleken att man trivs på skärmen. Bilden är egentligen lika bra eller dålig som den jag hade innan, bara större. Till en början blev det lite störande men efter en tids användning vänjer man sig. Men ändå känns det som att man nöjer sig, ”det får duga”.
Det är en bra skärm och svarar på våra efterfrågningar. Den ger oss bra färger och det vi behöver, men skärpan under den plastiga panelen är för oskarp och upplösningen är för låg för att vara den perfekta skärmen. Men är det just storleken vi är ute efter så är det ingen dum skärm alls. Den gör sig väldigt bra på skrivbordet och vi får verkligen en enorm skärm. Men ändå känner jag mig tom, tänk om den hade 4K och en bättre panel, då hade jag hittat hem.
Skärmen går att köpa för strax under 5000 kronor idag och för vad vi får så är det ett bra pris. Skulle den tillfredsställa alla våra behov med en finare panel och 4K upplösning så skulle den kosta det dubbla. Så är det en stor skärm med USB-C PD vi vill ha så har vi inte helt gått vilse.
Skärmen i profil samt 13″, 27″ och 32″ – 32 är det nya 27 och vi vet vad vi ska leta efter i framtiden.