Svenska Socialdemokraterna säger ja till Nato.
Det betyder att det nu finns majoritet i riksdagen för att ta Sverige in i den Nordatlantiska fördragsorganisationen. Däremot är det lite fnurr på linjen med Turkiet som sätter sig på tvären med påstående om att Sverige skulle skydda terroristorganisationer.
Natos ordförande Jens Stoltenberg är dock förhoppningsfull om att Turkiet skall ändra sig. Det är dock viktigt att det sker snabbt. I Natos stadgar står det att ett land inte kan gå med i Nato om det finns en aktiv konflikt i eller på gränsen till landet. Detta är något som vissa menar att Ryssland kan utnyttja under tiden ratificeringsprocess har sin gång.
Ropen skallar, inga kärnvapen till alla
Den svenska regeringen med Socialdemokraterna i spetsen har varit tydliga med att man inte uppskattar kärnvapen någonstans. Det har till och med sått splittring inom ledande företrädare inom partiet där vissa velat att Sverige skall verka för en nedrustning medan andra menar att det är livsfarligt att prata så i en tid som nu.
Oavsett så vill Socialdemokraterna varken ha några kärnvapen eller permanenta Nato-baser på svensk mark. Inte ens som en affektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd på Gotland.
Så bildades Nato
Nato står för “North Atlantic Treaty Organization” eller Nordatlantiska fördragsorganisationen på svenska. Nato syfte är att säkerställa fred och säkerhet i medlemsländerna och bildades 1949. I och med Koreakriget 1950 militariserades Nato. Den första generalsekreteraren, britten Hastings Ismay, yttrade de bevingande orden “målet är att hålla Sovjetunionen ute, amerikanerna inne och tyskarna nere”.
Föredraget gör dock klart att man skall verka i enlighet med FN-stadgan och demokratiska värderingar. Artikel fem är den bärande grundpelaren som stipulerar att medlemmarna vapenskramlar i händelse av att någon av medlemmarna blir attackerade av utomstående part.
Artikel 5
För att aktivera artikel 5 måste alla medlemsländer vara eniga. Detta har endast skett en gång. Det var den 12 september 2001. Dagen efter flygkapare hade flugit in i World Trade Center-tornen och Pentagon-byggnaden i USA. I praktiken innebar det att Nato patrullerade USAs kust med AWACS-plan. Det vill säga flygplan med utökad luftbevakningssystem. Vidare stationerade man krigsfartyg i medelhavet under NATO-flagg för övervakning och skydd.
Artikel 5 behövs dock inte för att delar av Nato skall engagera sig.
ISAF-styrkorna i Afghanistan två år senare var en Nato-ledd operation. En operation som även Sverige var delaktig i med sin bas Camp Northern Light utanför Mazar-e-Sharif. Innan dess har Nato varit engagerad i Bosnien och Hercegovina och några år senare i Kosovo. Man har även haft en liten del i andra Irak-kriget och nu senaste Libyen 2011. I de två senaste fallen har det handlat om att utbilda, handleda samt skydda lokalbefolkningen.
Svenska soldater från FS19 i Afghanistan. Foto: Linus Skaring. Källa: Försvasmakten
De första medlemsländerna och de som skapade Nato inkluderar våra grannländer Danmark och Norge. Övriga var:
- USA
- Belgien
- Frankrike
- Island
- Italien
- Kanada
- Luxemburg
- Nederländerna
- Portugal
- Storbritannien
På 50-talet gick Turkiet, Grekland och (Väst)Tyskland med. Sedan dröjde det till 1982 för nästa medlemsstat att ansluta i form av Spanien. Mellan 99 och 2004 fick vi med stora delar av gamla Östeuropa. Mellan 2009 och 2020 anslöt delar av länderna på Balkanhalvön.
Bland de EU-länder som inte är med i Nato har Sverige, Finland Irland, Malta och Österrike ett mycket nära samarbete. Cypern är det enda EU-landet som inte har något samarbete att tala om.
Det är endast tre Nato-länder som ej i huvudsak befinner sig i Europa – USA, Kanada och Turkiet.