Samtidigt som försäljningen av elbilar i Sverige har exploderat under de senaste åren släpar utbyggnaden av laddinfrastruktur efter. För att säkerställa god laddtäckning över hela landet krävs en sammanhållen nationell plan där tillgänglighet och användbarhet för kunden står i centrum.
Siffror från Bil Sweden visar att försäljningen av elbilar ökade med 106 procent under 2021, men antalet offentliga laddningspunkter bara med 23 procent under samma period. Enligt en rapport från Boston Consulting Group behövs tre miljoner laddningspunkter till 2050 för att Sverige ska nå sina klimatmål, att jämföra med dagens 13 800 laddningspunkter. Företag som Virta, vars tekniska plattform för laddning av elfordon underlättar installation och drift av laddningspunkter, kommer att vara avgörande för att nå dessa mål. Bolagets plattform används idag av nära hälften av alla laddningspunkter i Sverige.
– Det är bra att Sverige har högt ställda ambitioner för att elektrifiera fordonsflottan, men om vi ska klara av omställningen måste samtliga aktörer ta ett samlat grepp för att skapa rätt förutsättningar. En handlingsplan för utbyggd laddinfrastruktur behöver inkludera hur prissättningen ska ske och hur vi ska säkerställa sömlös laddning över hela landet för alla användare. Sedan behöver vi också enhetliga regler kring laddningspunkter, vilka krav som ska gälla och hur de får placeras, säger Martin Lundgren, sales executive för Virta i Sverige.
Virtas plattform är aktiv i över 30 länder och hjälper över 500 partners att erbjuda laddningstjänster för elbilar vid 54 000 laddningsstationer. Bolaget har därför bred kunskap på området och kan bidra till utbyggnaden av den svenska laddinfrastrukturen. I februari 2022 gav regeringen Energimyndigheten och Trafikverket ett uppdrag om att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en effektiv utbyggnad av laddinfrastruktur. Enligt Martin Lundgren finns det tre viktiga områden som handlingsprogrammet behöver täcka.
– Från Virtas perspektiv behöver programmet ta upp tre viktiga punkter – en nationell plan för hur täckningen ska se ut i hela landet, tydligt definierade krav på interoperabilitet och riktlinjer för offentlig-privata partnerskap. Att alla inblandade aktörer är överens om hur täckningen ska se ut är avgörande. Här behöver också programmet vara detaljerat och till exempel peka ut ett optimalt förhållande mellan antalet elbilar och offentliga laddare samt utforska hur täckningen längs stora motorvägar ska se ut för att undvika räckviddsoro bland användarna, säger Martin Lundgren, sales executive för Virta i Sverige.
Virtas fyra viktigaste förslag för ett tydligt nationellt handlingsprogram
Nationell plan för rikstäckande laddinfrastruktur. Det första steget i det nationella handlingsprogrammet för laddinfrastruktur är att fastslå övergripande mål om nätstorlek, optimala platser, tillgänglighet och byggtid. Till exempel, vad ska uppdelningen av privat och offentlig laddning vara? Vad är den minsta motorvägstäckningen för att undvika räckviddsoro? Vad är det optimala förhållandet mellan antalet elbilar och offentliga laddare?
Den tyska regeringen har gjort ett bra arbete på detta område och skapat en centraliserad verktygslåda för att identifiera och samordna laddinfrastruktur ner till gatunivå. Verktygslådan delar också information om nybyggda laddpunkter med allmänheten och marknadsaktörerna som då bättre kan anpassa sina utbyggnadsplaner.
Interoperabilitet. Handlingsprogrammet bör uttala en målsättning om interoperabilitet mellan olika system för att möjliggöra en så enkel laddningsupplevelse som möjligt för alla kunder, oavsett vilken tjänsteleverantör man använder sig av. Idag behöver 63 procent av alla EV-användare minst två laddmedlemskap, med ett genomsnitt på 2,5 medlemskap per användare. Med krav på interoperabilitet kan laddarens användning maximeras, kundupplevelsen förbättras och därmed optimera EV-investeringar.
I stället för P2P-anslutningar för EV-laddning (som snabbt blir ohållbart på grund av den snabba tillväxten) bör roaminglösningar med molnliknande system implementeras. P2P-anslutningar innebär ofta en geografisk begräsning som leder till att kunderna behöver flera leverantörer vid resor till andra regioner. Roaminglösningar via ett molnliknande system gör det möjligt för alla att ansluta sig till hela systemet och erbjuda tjänster på vilken laddare som helst.
Offentlig-privata partnerskap. Säkerställ snabb tillgång till offentlig laddningsinfrastruktur för elfordon genom att undanröja hinder som tillståndskrav eller svårigheter att få tillgång till mark från kommuner. Ta fram nationella riktlinjer om markkoncessioner från kommuner till privata aktörer för att installera offentliga laddplatser, se Stockholms stad. Regeringar bör också arbeta med den privata sektorn för att bestämma de bästa incitamenten och subventionerna – till exempel skattesänkningar och undantag, bidrag eller lån med låg ränta – och för att definiera tilldelningsmetoder och tidsramar. Detta för att undvika stöd och subventioner som inte används på grund av administrativa hinder.
Åtgärda tekniska begränsningar i utbyggnad av laddnätet
Bristen på nätstationer med tillräcklig kapacitet gör att många delar av elnätet har svårt att hantera en utbyggnad av laddinfrastrukturen. Nätstationer, också kallat transformatorstationer, används för energiomvandling i elnätet och är avgörande för att säkra tillräcklig kapacitet i nätet. Många nätstationer behöver idag uppgraderas för att klara av den kapacitetsökning som krävs med ny laddinfrastruktur. Idag är väntetiden på sådana uppgraderingar långa och innebär också höga kostnader.
Detta skulle kunna avhjälpas genom att
- sänka nivån av komplexitet för att söka stöd och/eller tillgång och att experter tillhandhålls kostnadsfritt eller kraftigt subventionerat för att utvärdera möjligheterna till utbyggd laddinfrastruktur
- en utökad eller specifik subvention av/för nätstationer öronmärkta för publik laddning
- gemensam planering och prioritering av geografiska områden med stora behov av utökat kraftnät för att tjäna utbyggnad av EV-infrastruktur i kombination med inventering av hårdvarubehov för att säkerställa produktion och/eller lagerhållning
Detta är en opinonstext från laddoperatörsbolaget Virta. Håller du med? Skriv din mening i kommentarfältet.