Det är ett jävla tjat om AI hela tiden och om hur skiten ska ta över världen, sno alla jobb och att alla artister är rökta – men finns det någon sanning i det? När jag skriver den här artikeln är klockan 01:55, jag har ett par öl under västen och jag fick lite feeling och ville höra lite ny musik på Spotify. Jag klickade mig in på Spotifys Discover Weekly och efter ett par låtar var det en låt som fångade mig. Det var en svensk låt som heter ”Jag vet, du är inte min” och den sög mig in i en musikalisk orgasm nästan direkt. Ni vet den där känslan när man har hittat en låt som man vet kommer att spelas om och om igen tills man nästan spyr på den. Känslan jag fick direkt efter att ha lyssnat på låten två, kanske tre gånger var att jag verkligen ville höra mer. Men vad har Jacub mer att erbjuda?
Jag klickade mig vidare till låtar som ”Min Plan”, ”Vi som aldrig brann” och ”Ingenting värd” och varje låt var så otroligt jävla bra. Efter att ha lyssnat på samtliga låtar i ren eufori ville jag veta mer. Vem är artisten, är det en nykomling, ett stjärnskott som ännu inte har kommit upp i rampljuset eller vad handlar det om? Efter lite googlande fick jag reda på att artisten Jacub inte finns på riktigt utan är en AI-artist. Att säga att det är en AI-artist är konstigt, men samtidigt vet jag att det sitter en människa bakom ”artisten” och promptar varenda detalj i varje låt, det är ett gediget jobb bakom låtarna. Men det är ändå en blandning av besvikelse som jag möts av då jag inser att den här personen aldrig kommer att spela framför en stor publik som skriker och gråter av lycka, personen kommer inte heller stå framför en kamera och berätta om sitt liv, sin kamp att bli artist, utan dess enda existens är på tjänster som Spotify eller Apple Music.
Det som är så fantastiskt och som samtidigt ger mig en obehagskänsla är att det är AI som har skapat den skarpa, nedbrutna rösten som möts av en ensam gitarr och ändå berör. Borde jag bli berörd av detta? Det är trots allt ett par genomtänkta rader prompt som skapar musiken, inte ett band av flera människor som tillsammans har skrivit, producerat och skapat och hoppats på ett bättre liv i rampljuset. Jag är kluven, tagen, imponerad och lite äcklad – allt på samma gång. Men det kanske är okej. Är framtiden redan skriven, är det så här det ska vara, är det okej eller helt åt helvete? Ärligt talat? Jag vet inte.
Men det jag vet är att låtarna från Jacub är helt fantastiska och berör mig, vare sig jag vill eller inte.