2024 är ett starkt uppfinningsår globalt sett och det är framförallt AI-tekniken som går i bräschen för det. Nya digitala lösningar har förändrat många olika branscher i grunderna och vi har sannolikt bara sett skalet på äpplet i det sammanhanget. AI-utvecklad teknik har banat väg för mängder av uppfinningar, men är samtidigt själv en uppfinnare. En stor del av skepsisen mot AI handlar om att det i framtiden kommer att reducera även kreativa arbeten och att det blir mycket mer än ett redskap.
Hur har spelbranchen presterat?
Inom industrin breder AI-uppfinningarna ut sig. När tunga maskiner ska bli robotar med självstyrande förmåga prioriteras säkerheten högt. Under hösten startades ett EU-projekt där forskare från olika länder och branscher ska samarbeta för att ta fram pålitliga och effektiva AI-styrda maskiner.
Umeå Universitet är ett av tio lärosäten och företag som deltar i projektet där målsättningen är att kombinera grundläggande beräkningsfysik med artificiell intelligens. Inte minst inom spelbranschen har det presenterats banbrytande lösningar för exempelvis dem som driver casino online. AI-utvecklingen har smugit sig på de två-tre senaste åren och inte minst elbilsbranschen har hittat ett effektivare sätt att tillgodose kundernas behov.
Forskarna vill ge AI-modellerna mer direkt kunskap om maskinerna och omvärldens fysik. Genom att addera matematiska villkor ska maskinerna enbart lära sig handlingsmönster grundade på naturliga om energi och krafter.
EU-projektet XSCAVe som löper fram till 2028 har finansierats med 90 miljoner kronor och lutar sig till stor del mot den upptäckt som ledde till att John Hopfield och Geoffory Hilton tilldelas årets Nobelpris: nämligen metoder som ger nätverken förmåga att lagra minnen och hitta underliggande mönster i data.
Projektet spås vara ett av världens viktigaste forskningsprojekt i ämnet just nu.
Men vi håller oss på hemmaplan och tittar på den svenska uppfinningsrikedomen för 2024. Då är det läge att kika närmare på SKAPA-priserna som är Sveriges största innovationspris. Det har gett stöd till svenska uppfinnare i snart 40 år. Stiftelsen SKAPA bildades till minne av Alfred Nobel 1985 och det första priset delades ut året därpå.
Priset delas ut årligen för att lyfta fram, och inte minst belöna, Sveriges bästa innovatörer och uppfinnare så de kan fortsätta att utvecklas och även få ut sina produkter och tjänster på den globala marknaden. I år var det utbildningsminister Johan Pehrson som delade ut priset.
Totalt delades det ut 1,8 miljoner kronor i olika prisklasser till uppfinnare som gjort ”betydande insatser för samhället”.
Finns det tydliga vinnare i dessa kategorier?
Vinnare av det stora SKAPA-priset 2024 blev Åsa Strandberg från Jämtland. Hennes innovation kallas ReSpinJenny. Hennes energieffektiva lösning för mekanisk textilåtervinning utan behov av vatten eller kemikalier beskrivs ta textilåtervinningen till nästa nivå. Hållbarheten i textilbranschen har tagit ett massivt kliv. Metoden bevarar textilfibrernas kvalitet vilket gör att fibrerna kan användas för att spinna ny råd och skapa nya produkter.
Belöningen för Åsa blev hela 500 000 kronor.
Samma stiftelse delade även ut ett pris kallat ”SKAPA-talang för unga innovatörer. Priset på 125 000 kronor tilldelades hallänningen Jonathan Persson för sin ”Helios Innovation”. Metoden går ut på att utnyttja restvärme för att rena avfallsvatten, vilket är både energieffektivt och minskar förbrukningen av färskvatten.
Andraplatsen, värd 75 000 kronor, gick till Philip Alm för VISS.AI – en lösning som automatiserar arbetsflöden.
Tredjepriset lade Paula Runsten beslag på för sitt projekt Rebaba som går ut på att använda åkerbrukare elbilsbatterier för att lagra energi.
Ett annat pris i samma sammanhang var SKAPA-förebild till minne av Leffe Smith.
Lena Gunnarsson på företaget Wesinghouse tilldelas 100 000 kronor för sitt bidrag till energisäkerheten i Östeuropa och Ukraina. Genom att utveckla ett bränsle och etablera en ny produktionslina möjliggjordes fortsatt drift i ukrainska reaktorer under vintern. Arbetet tros ha haft stor inverkan på energisäkerheten i den krigsdrabbade regionen.
Kommunikationspriset till minne av Harald Romanus, värt 100 000 kronor, gick till Lena Nyström. Hon prisades för sitt långvariga engagemang inom uppfinnarrelevant information. Hennes arbete med att skapa och sprida information, inte minst till politiker med remissvar och skrivelse, anses Lena ha gjort stora insatser för att gynna svenska uppfinnare.
Accelerationsstipndiet till minne av Agne Johansson, värt 250 000 kronor, fick Björn Lagerman för sitt projekt BeeScanner. Pengarna ska användas till att hjälpa biodlare att övervaka bilhälsan så effektivt som möjligt. Pengarna ska bland annat gå till att kommersialisera projektet i större skala.
Paula Runsten tilldelades ett accelerationsstipendium för kvinnor till minne av Margareta Andersson, värt 250 000 kronor. I sitt arbete på företaget Rebaba har hon arbetat med en storskalig energilagring med hjälp av gamla elbilsbatterier. Tanken är att stipendiet ska stötta kvinnor i utvecklingen av kommersialiseringen av uppfinningar.
Den globala dominansen
Globalt sett finns det gott om konkurrens och mängder med uppfinningar att välja mellan. Den mycket högt ansedda tidskriften TIME Magazine har årligen de senaste två årtiondena gjort en separat upplaga kallad TIME’s Best inventions. Där har de gått igenom banbrytande uppfinningar inom en mängd olika områden som exempelvis sjukvård, AI och miljövänlig energi. Listan på 200 banbrytande uppfinningar är mycket svår att ta sig i på.
Inom området teknik lyfts exempelvis det kinesiska företaget Tota fram för sin utveckling av program som gör det enklare att filma, redigera och slutföra filmer med mobiler.
Ett annat företag som tar sig in på listan är Bose för sina ”All Day Headphones”
I skönhetsindustrin lyfts det fram saker som metoder för att robotisera ögonfransförlängningar och nya varianter av hudkräm.
Inom den medicinska sektorn kommer ”Home Checkup” högt upp på listan. Med en enkel fjärrkontrollsliknande apparat som riktas mot kroppen ges svar på allt från temperatur, lungljud, hjärtscanning, syrehalter i blodet och mycket mer.
All data som enheten samlar på sig synkroniseras med en app som i sin tur innebär att användarna exempelvis kan skicka vidare information till sin läkare.
En annan variant på AI som kombineras med sjukvård är den AI-styrda toalettstolen, som börjat installeras på allt fler seniorboenden.
Det som en människa lämnar efter sig i en toalettstol kan många gånger vara underlag för medicinska fakta, vilket i praktiken innebär att varje användare har en egen doktor – på muggen.