Våren har så sakteligen börjat skymta och med det börjar solen åter igen ge oss energi – både i sinnet och via solpaneler Samtidigt ger det ofta låga elpiser när solen skiner och vi tvingas sälja ut vårt överskott för inga pengar alls men högre piser när solen inte skiner och vi tvingas köpa från elnätet. Lösningen på detta dilemma heter hembatterier.
Den här artikeln går igenom några av de vanligaste frågorna kring hembatterier: hur stora de bör vara, vad de kostar, hur länge de håller och framför allt hur de kan bidra till att sänka elräkningen.
Varför hembatteri?
När vi pratar om hembatterier är det viktigt att förstå vad syftet egentligen är. Det handlar i första hand inte om att tjäna pengar, utan om att spara pengar. För många som installerade solpaneler under de senaste åren har verkligheten blivit tydlig: det är svårt att tjäna stora pengar på att sälja solel. Den produceras ofta mitt på dagen när elpriserna är låga, samtidigt som behovet i hemmet ofta är störst på kvällen när solen har gått ner. Med ett batteri kan den egenproducerade elen istället lagras och användas senare, vilket gör att man köper mindre el från nätet och därmed får en lägre total elräkning. 
Hur stort batteri behövs?
En av de vanligaste frågorna är hur stort batteri vi egentligen behöver. Storleken beror främst på hur mycket el huset använder och hur mycket solpanelerna producerar. En enkel tumregel är att ta husets totala elförbrukning per år, inklusive den solel som redan används direkt i huset, dela den siffran med 365 för att få den genomsnittliga dagliga förbrukningen och sedan dela resultatet med två. Om ett hushåll exempelvis använder cirka 15 000 kilowattimmar per år motsvarar det ungefär 40 kWh per dag. Halva den mängden landar på runt 20 kilowattimmar, vilket gör att ett batterisystem på runt 20 kWh kan vara en rimlig storlek. Många moderna system är dessutom modulära, vilket innebär att man kan börja med ett mindre batteri och senare bygga ut lagringskapaciteten om behovet ökar.
Ta mig vidare!
Vad kostar ett batteri?
När det gäller kostnaden varierar den beroende på systemets storlek och vilken växelriktare som används. Ett vanligt system med omkring 18 kilowattimmar batterikapacitet och en växelriktare på runt 10 till 12 kilowatt kostar i dagsläget ungefär 65 000 till 75 000 kronor efter grönt teknikavdrag. Eftersom avdraget är 50 procent innebär det att den faktiska systemkostnaden innan stöd ligger ungefär på det dubbla. Avdraget gäller upp till 50 000 kronor per person och år, vilket betyder att två personer som äger fastigheten tillsammans kan få upp till 100 000 kronor i avdrag.
Vad är återbetalningstiden?
Återbetalningstiden är svårare att fastställa exakt eftersom den beror på elprisernas utveckling, hushållets förbrukning och hur systemet används. En rimlig uppskattning ligger ofta någonstans mellan fem och tio år. I många beräkningar hamnar återbetalningstiden runt sju till åtta år, men den kan bli kortare eller längre beroende på hur stora prisskillnaderna är mellan billig och dyr el.
Hur länge håller batteriet?
Det är lätt att blanda ihop garanti med faktisk livslängd. Sigenergy-batteriet som vi använder har tio års garanti, men det betyder inte att batteriet slutar fungera efter den perioden. Moderna batterier använder idag litium-järnfosfat, så kallad LFP-teknik, som är känd för både hög säkerhet och lång livslängd.
Hur sparar jag eller till och med tjänar pengar på mitt batteri?
Den ekonomiska nyttan av ett batteri bygger på flera olika faktorer. Den första och kanske viktigaste är att vi ökar vår egenförbrukning av solel. Utan batteri används ofta bara runt 30 procent av den solel som produceras i huset, medan resten säljs ut på nätet. Med ett batteri kan den siffran öka till omkring 50–60 procent.
Den andra faktorn handlar om att utnyttja skillnader i elpris under dygnet. Batteriet kan automatiskt ladda när elen är billig och använda den när den är dyr, något som ibland kallas elpris-arbitrage. En tredje möjlighet är så kallad peak shaving, där batteriet används för att jämna ut effekttoppar i hushållets elförbrukning. I takt med att fler elnätsbolag inför effekttariffer kan detta bli en allt viktigare funktion, eftersom kostnaden delvis baseras på hur hög effekt man använder under en enskild timme. Genom att låta batteriet leverera en del av energin under dessa toppar kan den avgiften minska markant.
Det finns även möjligheter att använda batterier för stödtjänster till elnätet, men många rekommenderar att först fokusera på egenförbrukning, prisstyrning och effekthantering innan man tittar närmare på sådana lösningar.
Sammanfattningsvis fungerar solpaneler och batterier bäst tillsammans. Solpanelerna producerar elen och batteriet gör att den kan användas när den verkligen behövs. Resultatet blir ett hem som är mindre beroende av elnätet, bättre rustat för varierande elpriser och med större kontroll över sin egen energianvändning. I takt med att energimarknaden förändras och effekttariffer införs på fler platser kan hembatterier därför bli en allt viktigare del av energisystemet i svenska hem.