Fler än 400 forskare inom cybersäkerhet och integritet har skrivit under ett öppet brev där de varnar för konsekvenserna av att införa omfattande system för åldersverifiering på internet. Initiativen drivs bland annat i EU, Storbritannien och Australien och syftar till att skydda barn från skadligt innehåll online. Forskarna bakom brevet betonar att de delar oron för barns säkerhet på nätet, men menar att de föreslagna lösningarna riskerar att skapa nya problem. De uppmanar därför till ett moratorium – ett tillfälligt stopp – tills tekniken och dess konsekvenser har utretts mer noggrant.
I brevet pekar forskarna på att de system som nu diskuteras går betydligt längre än traditionella ålderskontroller i den fysiska världen. I praktiken skulle alla internetanvändare – både barn och vuxna – kunna behöva bevisa sin ålder för att använda tjänster som sociala medier, chattar, AI-tjänster eller till och med för att läsa nyheter och söka information. Samtidigt menar forskarna att systemen är relativt lätta att kringgå, exempelvis genom VPN-tjänster, lånade konton eller falska identiteter. Det riskerar att göra lösningen ineffektiv samtidigt som den skapar ett omfattande system för insamling av känslig information.
Forskarna varnar också för att tekniken kan försämra både säkerhet och integritet på nätet. Många av de lösningar som diskuteras bygger på insamling av biometriska data, ID-handlingar eller analyser av användares beteende. Det ökar risken för dataläckor och missbruk av uppgifter. Dessutom kan användare som blockeras från stora plattformar istället söka sig till mindre och oreglerade tjänster, där skyddet mot exempelvis bedrägerier eller skadlig kod ofta är sämre. Samtidigt finns risken att människor utan digitala ID-handlingar eller rätt teknisk utrustning i praktiken stängs ute från delar av internet.
I stället för generella ålderskontroller på internet menar forskarna att politiker bör fokusera på åtgärder som riktar sig mot grundproblemen. De pekar särskilt på sociala mediers algoritmer, som i många fall driver spridningen av skadligt eller extremt innehåll. Att reglera hur sådana rekommendationssystem fungerar skulle enligt forskarna kunna minska exponeringen för skadligt material för både barn och vuxna. De lyfter också fram vikten av att stärka verktyg för föräldrakontroll och lokala inställningar på enheter, så att föräldrar kan begränsa tillgången till vissa appar eller typer av innehåll utan att hela internet måste införa identitetskontroller.
Bland de 400 forskarna som skrivit på återfinns sju svenska i form av Simon Bouget, Apostolos Pyrgelis och Marco Tiloca (RISE), Niklas Broberg (Chalmers tekniska högskola), Meiko Jensen och Tobias Pulls (Karlstads universitet) samt Björn Victor (Uppsala universitet). Alla forskare har skrivit under som enskilda och arbetsplatserna nämns bara i identiferingssyfte.