Spegellösa kameror tar allt större andel av marknaden för systemkameror. Sony slog häromveckan på stora trumman för att de nu är den största leverantören av fullformatskameror i USA under första halvan av 2018, och att fyra av tio sålda fullformatskameror varit Sony-kameror och att den bäst säljande fullformatskameran i USA nu är en spegellös Sony-kamera.
Många har ansett att de två gamla giganterna i branschen, Canon och Nikon, har varit sena till partyt, så att säga, men nu har alltså Nikon släppt sitt svar på Sonys populära A7R III och A7 III. Nikon kallar sina nya spegellösa kameror för Z7 och Z6.
Specifikationerna för kamerorna är som följer:
[box type=”info”]Nikon Z6
Sensor: 35,9 x 23,9 mm bakbelyst CMOS (fullformat)
Upplösning: 24,5 megapixlar
Autofokus: Hybridautofokus med 273 punkter
Hastighet: 12 bilder per sekund
ISO: 100-51200
Pris (enbart kamerahus): 24 990 kr[/box]
[box type=”info”]Nikon Z7
Sensor: 35,9 x 23,9 mm bakbelyst CMOS (fullformat)
Upplösning: 45,7 megapixlar
Autofokus: Hybridautofokus med 493 punkter
Hastighet: 9 bilder per sekund
ISO: 64-25600
Pris (enbart kamerahus): 39 900 kr[/box]
I övrigt är kamerorna väldigt lika. Z6 är att betrakta som en instegskamera för att vara fullformat, och en direkt konkurrent till Sony A7 III med väldigt snarlika specifikationer. I jämförelse med sitt storasyskon får man ge upp en hel del upplösning, nästan hälften av autofokuspunkterna, och möjligheten att använda ISO 64, och i gengäld får man snabbare seriebildtagning.
Att kamerorna är spegellösa innebär att de inte har den spegel som i en traditionell systemkamera (DSLR) används för att leda ljuset från objektivet upp till sökaren och autofokussystemet. Denna spegel fälls automatiskt upp på en DSLR när man tar bilden, så att ljuset istället träffar kamerans sensor. En spegellös kamera har ingen spegel utan låter alltid ljuset gå till sensorn. Det innebär att kameran kan göras mer kompakt och har färre rörliga delar som kan gå sönder och orsakar vibrationer och ljud när man tar en bild. Det innebär också att man måste ha autofokussystemet i själva sensorn samt att man måste ha en elektronisk sökare istället för en optisk, alltså att man tittar på bilden på en skärm istället för att se ljuset som kommer direkt genom objektivet till ögat. En elektronisk sökare ger fördelar som att man kan se exponeringen precis som den kommer att bli i sökaren, samt att kameran kan markera vilka områden i bilden som är i fokus, såkallad focus peaking. Den ger nackdelen att det kan bli en viss fördröjning i det man ser i sökaren, att kameran måste vara på för att man ska kunna se något alls, samt att kameran tenderar att dra mycket mer ström. Avsaknaden av spegel möjliggör också ett tyst läge där man kan fotografera ljudlöst med elektronisk slutade sålänge man inte använder blixt.

Av bilden ovan kan man se att Nikon ändå valt en relativt robust konstruktion med ett stort grepp, vilket står i kontrast till Sonys mindre konstruktioner, och säkert kan tilltala de som tycker att Sonys kameror är för små för att kunna hållas ordentligt en längre tid. Nikon har även valt att inkludera en liten LCD-skärm ovanpå för snabb åtkomst till inställningar.
Bägge kamerorna har samma elektroniska sökare på 3,7 miljoner pixlar och en 3,2-tums touchscreen med 2,1 miljoner pixlar som går att tilta uppåt och nedåt, men inte hela vägen ned, och inte i sidled. Det går inte att vrida skärmen runt så att man kan se skärmen när man spelar in sig själv, en funktion som många vloggare lär sakna.

Autofokussystemet är ett såkallat hybridautofokussystem, vilket innebär att det använder kontrastdetektering i bilddatan från sensorn i kombination med fasdetektering i autofokuspunkterna på själva sensorn. En fördel med att ha autofokussystemet integrerat i sensorn är att man inte riskerar att autofokussystemet och sensorn skiljer från varandra, något som gör att autofokussystemet kan behöva justeras på en DSLR, särskilt ihop med vissa objektiv. En stor fördel med ett hybridautofokussystem är att den här kameran är mycket bättre på att autofokusera medan man spelar in video än Nikons DSLR-kameror, som enbart har kontrastdetekterande autofokus när man spelar in video. Autofokuspunkterna täcker in ca 90% av sensorns yta.
Bägge kamerorna kan spela in video i upp till 4k (3840 x 2160 pixlar) i upp till 30 bildrutor per sekund (progressivt). Z6 har ett övertag i att den kan läsa ut hela sensorn för att spela in video och göra downsampling till 4k, medan man med Z7 antingen måste skippa pixlar i utläsningen eller filma i beskuret läge. Bägge kamerorna kan även spela in slow-motion i upp till 120 bilder per sekund i full-HD.
En annan nyhet för Nikon är att kamerorna har en sensor som är stabiliserad i fem axlar, något som enligt Nikon själva ska möjliggöra upp till 5 steg längre slutartid vid handhållen fotografering.

Minneskortsläsaren i kamerorna använder XQD-kort, Sonys format för minneskort med mycket hög hastighet. Ett av de största klagomålen som riktats mot Z6 och Z7 är det faktum att de bara har plats för ett enda minneskort. De flesta proffskameror har möjlighet att använda två minneskort samtidigt, något som möjliggör att man alltid direkt har en backup av alla bilder eftersom kameran kan skriva dem till bägge minneskorten. För en studiofotograf gör det här kanske inte så stor skillnad, men exempelvis en bröllopsfotograf har nog svårt att acceptera en kamera med ett enda minneskort. Om kortet skulle fallera, vilket händer, så kan det bli förödande.

En spegellös kamera ställer andra krav på objektiven och därför har Nikon också tagit fram en ny objektivfattning som de kallar “Z-mount”. Det nya fästet är mycket större än Nikons gamla F-mount, med 55 mm i diameter mot 44 mm. Enligt Nikon kommer detta ge dem större möjligheter till mer avancerade objektiv i framtiden, inkl objektiv med en bländare så stor som f/0.95. Ihop med kamerorna lanserades tre nya objektiv i serien Nikkor Z: 35 mm f/1.8 S, 50 mm f/1.8 S, samt 24-70 mm f/4 S. Man visade även en roadmap för vilka objektiv som komma skall till det nya fästet:
Nikon har även släppt en adapter för att möjliggöra att man använder objektiv med F-fäste på Z-kamerorna. Adaptern kostar 3 290 kr att köpa separat, men går också köpa i paket ihop med kamerahusen.

